onsdag 13 juni 2012

slagen

Det slår mig nu. Om en vecka är jag hemma. Träningsjackan som jag viker ner här i Richterswil kommer jag att packa upp hemma. I Boden. Om en vecka! Varför jag tar just träningsjackan av alla jackor som hänger här är givetvis för att det ska verka som att jag har blivit som resten av det hurtiga schweiziska folket. Men för er som tänker steget längre förstår hur det egentligen ligger till. Det är inte för att det är för varmt för att träna i jacka som den åker ner först. Det är för att jag har degat ihop. Rätt rejält. Sannolikheten att jag använder mina stickade mysvinterhandskar är avsevärt mycket högre. Men snart sker en drastisk förändring. Jag kommer hem. Tränar två pass om dagen resten av sommarn. Mums!




Så nu har jag rensat ur bokhyllan, mina lådor och nattduksbordet. Och hyllan i hallen. Och väskan ligger än så länge och gapar halvtomt på min dammiga ryamatta. Det bådar väl gott? Jag skulle bli så fruktansvärt lättad om jag får med mig allt. Och slipper betala övervikt.

Vi får la se.

söndag 10 juni 2012

[goten aubick]

Måste först dela med mig av den glädje jag känner när jag kliver ur badkarsduschen utan att vada i knähögt vatten. Den är förgräsligt härlig. Det känns fräscht. Det är ett stressmoment mindre inför flyttstädningen. OCH, det bästa av allt: jag gjorde det alldeles själv.




Här är canyoning-gänget från förra lördagen
innan skräckupplevelsen.
Det värsta men också det coolaste jag nånsin har gjort.



Canyoningens baksida nr 1.
Klara hade otur och råkade vinkla ut vänster fot
i den snabbaste rutschkanan.
Resulterade i kryckor och värktabletter.


Canyoningens baksida nr 2.
Inte alls lika hardcore. Jag lät min fotlänk med stenar sitta
kvar under våtdräkt och tighta våtdräktsskor.
Tre dagar senare var hela fotleden uppsvälld
och jag kunde inte gå normalt. Åtgärdar nu
"skadan" med lindat och voltaren och
hoppas att inget i min fotled är krossat.

tisdag 5 juni 2012

vidrigaste ever.

Mallan här. Gjorde nyss en insats i mitt nästintill igenstoppade avlopp i badkaret. Lite hårigt. VIDRIGASTE EVER. Men det gav tydligen resultat, vattnet rör sig och man kan till och med se virveln när det rinner ner!
Sjukt nöjd.

Godnatt!

fredag 1 juni 2012

adrenalin.

Jag sitter redan med sprätt i benen inför morgondagen. Då är det nämligen dags för Canyoning i Interlaken! Som om inte det var spännande nog har dom dessutom anmält oss till nivå tre. Inte ett utan TRE. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta så jag sitter med skräckblandad förtjusning och äter gummibjörnar. (Ni vet, från Haribo. Dom är så färska så man blir kladdig om fingrarna)






Nu är det dags att försöka få några timmars sömn. Håll tummar och tår och say a little prayer for us, för det är imorgon det händer!
Tjingeling